Trööött

Jobbarkompisen sitter och äter cornflakes och jag fantiserar om chips.

Jag hade önskat en lugn natt men det ser inte ut som det kommer att bli det. Fullmånen är så stor som den kan bli och jag längtar hem. Hem till min sköna säng och Johan. Nej, här kan jag inte sitta och dega! Mina patienter ropar på mig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0